|
|
 |
 |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |  |
| |
| TV-debut i öppet hus för mångsidig popgrupp | |
Hoola Bandoola Band från Malmö är i dag en av landets många okända popgrupper, åtminstone för en större publik. Men inom kort kan HBB bli ett av de hetaste namnen i popvärlden. På lördag gör bandet ett framträdande i öppet hus i TV 2 och i TV 2:s Kvällsöppet den 29 september. Och den här månaden utkommer HBB med sin första LP – en andra är samtidigt under inspelning. Ytterligare radio- och TV-program är inbokade i höst. Det har redan talats om HBB som "ett av de största svenska popbanden under 70-talet". Bandets egentliga karriär började på samma sätt som för årets debutfynd Lena Andersson – dvs i radions Midnight Hour i våras. Det ledde till ett kontrakt med Radio Sweden-kände Roger Wallis och hans skivbolag Music Network, som alltså ger ut HBB:s båda LP-plattor. Hittills i år har HBB:s väg i den hårt kommersialiserade popbranschen varit kantad med idel framgångar – trots att bandets ledare Mikael Wiehe, 25-årig fil kand och språklärare för invandrare, vägrar att pruta på sin och HBB:s musikaliska integritet. På Gärdet Det första stora framträdandet utanför Malmö – Lund-området, där HBB har en stor och trofast publik främst bland studenterna, gjordes vid årets popfestival på Gärdet i Stockholm. Trots konkurrens från så kända namn som Contact, Träd, Gräs & Stenar och Fläsket Brinner ansåg t ex Henrik Salander, en av landets främsta popkritiker, att HBB svarade för festivalens klart bästa musik. Under sommaren har HBB haft fullt upp att göra. - Vi har bl a spelat vid popfestivalerna i Göteborg och Malmö och framträtt i radio programmet Oppopoppa, berättar Mikael Wiehe. HBB består av sex man i 20-25 årsåldern: Mikael Wiehe, gitarr och sång, Povel Randén, piano och sång, Arne Franck, elbas, Per-Ove Kellgren, trummor, Peter Clemedson, sologitarr och Björn Afzelius, rytminstrument och sång. Vad som skiljer HBB från de flesta andra svenska popgrupper är en ovanligt stor musikalisk spännvidd – från hård, svängig bluespop över skir, folkviseinspirerad musik med udda politiska texter till mer handfast svensk folkton. Mikael Wiehe leder HBB med fast hand. Han skriver och arrangerar nästan all musik som gruppen spelar. Som kompositör har han även haft framgång utanför gruppen – hans låt Heather har spelats in av engelska Temperance Seven, medan Pistolteatern i Stockholm har köpt hans Vävar-Lasse, en musikalisk parafras på ett kapitel i Kapitalet av Karl Marx. Därmed skall emellertid inte förstås att Wiehes musik, i likhet med den nuvarande modevågen inom popen, är underordnad eller utgör en musikalisk plattform för ett politiskt budskap. - Nej, musiken är för mej lika viktig som texterna, säger han. Men det hindrar givetvis inte en medveten och engagerad samhällsuppfattning. Tvärtom kan detta med fördel förenas. Fast det ställer förstås stora krav på kompositören… Wiehe har en gedigen musikalisk bakgrund, fotad på jazzen. Som musiker började han spela sax i swingbanden Bluncks Lucky Seven och Coolings. Sedan ledde han popgruppen Moccers, som 1969 kom till finalen i radions popbandstävling. Svensk musik - Eftersom jag skriver på svenska, försöker jag även skriva "svensk" musik, som harmonierar med det svenska språkets uppbyggnad. Det kan tas som en programförklaring från språkläraren Wiehe inför Hoola Bandoola Bands debut-LP med enbart svenska texter. Om den också blir startskottet för ett av de största svenska popbanden det här decenniet återstår givetvis att se – men förutsättningarna är goda. |
|
| Christer Ekbom, ÖstgötaCorrespondenten, 17 september 1971 | |
|
|
|
